VATTENKRAFTEN EN RÄDDARE I NÖDEN

Publicerad 31.07.2013 kl. 14:03

Det är många som svär i vattenkraftens namn i synnerhet nu när det börjar gå upp för vind- och solkraftsanhängare att dessa ”rena” energiformer  saknar den pålitlighet som krävs för att hålla samhällena i gång.

Vattenkraft är ett attraktivt sätt att producera elektricietet även om den nu kanske inte är helt så miljövänlig som de sanna förespråkarna tenderar att framhålla. Stora dammbyggen har stora ekologiska konsekvenser även om man  inte skall glömma de små damnmarnas konsekvenser heller. När man bygger ett konventionellt vattenkraftverk innebär det att man dämmer upp ett ekosystem vars arter är specialiserade att leva i ett strömmande system  med mycket liten eller obefintlig sedimentation och som har relativt hög syrehalt och ofta en lägre temperatur än  motsvarande lotiska (stillastående) vattensystem. Uppströms en damm ökar sedimentationen och höjer den biologiska syreförbrukningen och nedströms barläggs en stor del av den tidigare strömfåran, vilket minskar volymen och sänker strömningshastigheten. Själva dammen hindrar migration av djur ss fisk uppströms dammen. Vi som bor i Norden känner alla till hur lax- och öringsbestånden lidit av utbyggnaden av vattenkraften efter kriget. Bygget av Assuan dammen i Egypten medförde att det slam som Nilen tidigare transporterat ut till deltat stannade bakom dammen, vilket medförde att fisket och jordbruket i nildeltat mer eller mindre förstördes, vilket gjorde tidigare fattiga mänskor ännu fattigare.  Dammbygget Three Gorges i Gula floden i Kina gjorde miljoner kineser hemlösa och därtill blev ett stort antal av med  sina jobb efter att ha tvångsförflyttats till platser där deras yrken inte behövdes.

Med dessa konskevenser i minnet bör man dock framhålla att vattenkraften har även sina goda sidor – ingenting är som känt svart-vitt utan det mesta består av varierande nyanser av grått.

El producerad med vattenkraft är mycket konkurrenskraftig med kol, naturgas och kärnkraft (ca 5 cent/kWh). Ingen fossil koldioxid släpps ut under produktionsskedet. Det är en förnyelsebar energiform som extraheras ur solen och regnen. Kapitalkostnaden kan återbetalas under en 50-100 års livstid.
Globalt finns det vatten kraft motsvarande ca 390 GW kapacitet eller ca 16 % av den globala elkonsumtionen.

Vattenkraften är, i motsats till vind- och solkraft, kontollerbar; den kan slås av och på småningom eller inom minuter. Den kan förse CO2-fri  backup kapacitet för sol- och vindkraftverk när det blir mörkt eller slutar blåsa. Medan kol- och kärnkraftverk normalt kör för full kapacitet kan man  generera vattenkraft enligt behov för att täcka toppbehov.

Vattenkraftverk utnyttjar i allmänhet vatten från reservoarer snabbare än vad ersättande vatten rinner till lagret, vilket är skälet till att vattenkraft ofta just används för att reglera perioder med hög förbrukning och när priset för el är som högst. Kapacitetsfaktorn för vattenkraftverk ligger typiskt kring 50 %. Three  Gorges dammen med sina 20 GW (världens största) är planerad för en medelkapacitet på 14 GW.
Etableringen av vattenkraftverk begränsas givetvis till områden med betydande nederbörd och fysiskt till områden lämpliga för uppförande av dammar. Ofta anläggas vattenkraft i anslutning till större indutrikomplex. Ett exempel på detta är etableringen av Alcoas aluminiumsmältverk på Island som bygger på att ett stort 630 MW vattenkraftverk anlades i närheten. Intressant är att hela Islands elbehov tillgodosågs med totalt 300 MW kapaciet vattenkraft innan etableringen. Utan tillgång till vattenkraft hade detta för Island tredje smältverk aldrig anlagts.

Globalt planerades under 2012 vattenkraftverk med en total kapacitet på 100 GW. Någon betydande utbyggnad av ytterligare vattenkraft låter sig svårligen göras bl a då de bästa platserna redan utbyttjas och på grund av de betydande miljöeffekterna av att översvämma landarealer med åtföljande tvångsförflyttnigar och rekoloniserng av drabbade mänskor. I USA händer det att man river gamla dammbyggnader och återställer den naturliga vattenströmingen i floderna.

På den Afrikanska kontinenten finns viss potential ss den föreslagna Grand Inga dammen i Demokratiska Republiken Kongo som skulle ha en kapacitet på 39 GW, vilket skulle innebära en fördubbling av Afrikas hela elproduktion,  en investering på 8 miljarder eller  2 USD/watt. Den politiska insdtabiliteten har hittills lagt hinder i vägen för denna investering. Med undantag för länderna längs  Medeklhavet och Syd Afrika lider Afrika av elbrist med en kapacitet på mindre än 30 W/capita.

Man kan alltså med denna information sluta sig till att inte heller vattenkraften kan stå för ett kommande ökat energibehov med den växande globala populationen.

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 8 med bokstäver: