SPARA ENERGI

Publicerad 15.08.2013 kl. 15:04

Det sägs att snål spar och fan tar. Hargraves ägnar ett kort kapitel till energisparande i sin bok ”Thorium energy cheaper than coal” och kommer väl fram till slutsatsen att det kan vara en bra sak men kommer också fram till att energibesparingar inte räcker till för att förse en växande global population med energi.
Grundtanken att spara energi och förbättrande av energieffektiviteten skapar fri energi som kan användas i nya tillämpningar. Att reducera elbehovet kan höja tröskeln för att bygga nya kraftverk.
Amory Lovins vid Rocky Mountain Institute myntade uttrycket ”negawatt” dvs förse elektricitet genom att omfördela el som inbesparats genom bl a energieffektivering till där det finns ett behov. Litet av samma filosofi kommer att tillämpas vid Pyhäranta gruva i Finland som snart kommer att överges. Där planeras nu ett vattenkraftverk där man spar vatten i en ytlig vattenbassäng som sedan kan skickas ned i schakttunneln försedd med turbiner. Vattnet samlas upp i det gamla tunnelnätverket och vattnet pumpas upp vid perioder med låg elkonsumtion för att användas på nytt när behovet uppstår. Ett mycket vettigt sätt att använda vattenkraft på - ett slutet system utan uppdämning av en flod till på köpet.
Förbättrad effektivitet är nyttig , inte enbart när det gäller elkraft, utan även för transporter, och industriella och kommersiella applikationer.

Sedan kommer verkligheten emot, även när det gäller energisparande. När det gäller per capita konsumtion kan man se att den sjunker endast långsamt då det kommer nya applikationer som kräver el även om de är energisnålare än vad de skulle ha varit för 20 år sedan. I USA har hushållens m2-yta fördubblats sedan 1950. Stora bilar sk. SUV har blivit populära. TV-skärmarna har blivit större, datorer snabbare etc.
Även om energikonsumtionen per dollar BNP sjunker med ca 1%, stiger den amerikanska produktiviteten, konsumtionen och BNP och motverkar uppnådda fördelar med energisparande.

År 2006 var energiintensiteten i USA 2.6 kWh (t)/$BNP, ungefär som det globala medeltalet, men mindre effektivt än EU med sina 1.9 kWh (t)/$ BNP.

Flera länder har lagledes försökt åstadkomma el- energisparande t ex genom att föbjuda glödlamport och i stället införa tre gånger effektivare fluorescerande lampor (nyttan anses vara tveksam i länder med långa mörka vintrar där glödlamporna även spred värme och komletterade övrig uppvärmning). Det sägs att utfasning av alla glödlampor i världen skulle reducera den globala elkonsumtionen med nästan 50 GW, eller 2.5 %. Att vidare kanalisera dessa ”negawatt” skulle motsvara byggandet av 50 stora 1 GW kraftverk. Inom EU skulle ett ersättande av alla gamla kylskåp med nya 40 % energisnålare innebära en elinbesparing på 2 GW.

Att förbättra byggnadsutformningen kan spara energi. Hus med reflekterande tak behöver 40 % mindre kylenergi än hus med svart tak. 200 m2 hus designade enligt Passivhaus principer behöver endast 3 MWh (t) per år, vilket är ca. 1/10 av dagens normalhus.

Transporterna är den största konsumenten av bensin och diesel. Den amerikanska företagens bränsleekonomi komplex CAFE´s krav är att förbättra transportflottans bränsleekonomi med 2 % per år.
Behovet av fordon ökar emellertid hela tiden. GM säljer mera fordion till Kina än USA, ca 3 miljoner per år. I  Indien ökar fordonsantalet genom lanseringen av billigbilen Tata för ca. 3000 $.

Trots att det finns en del negawatt att hämta via effektivisering och sparande löser man inte det globala energibehovet.

Många gröna miljöaktivister hävdar att man kan lösa CO2 problemet genom att konsumera mindre men siffrorna visar att argumentet knappast håller. USA konsumerar el kring 434 GW kapacitet, ca 12000 kWh/år per person, eller 1400 watt  per person. Om man antar, för argumentationens skull, att spar- och effektivitetsexperter lyckas med konststycket att skära den amerikanska elkonsumtionen med hälften, till 6000 kWh/a per capita – ungefär till 700 watt i medeltal. Den övriga världen strävar till att uppnå samma levnadsstandard som USA, vilket kräver desamma 6000 kWh per person. Även under detta 50 % inbesparingsscenarium, skulle världens elkonsumtion tredubblas när populationen stiger till 9.2 miljarder och utvecklingsländernas mänskors levnadsstandard förbättras.

Ett sätt att spara energi beror på vad man stoppar i sig. Enligt den gröna rörelsen producerar jordens husdjursproduktion mera CO2 än världens transporter. Sedan kan man påminna sig om att köttkonsumtionen snarare stiger än sjunker, men ämnet är värt att skänka en tanke åt. Att producera 1kg nötkött i USA kräver 48 kWh (t) energi. Två tredjedelar av denna mängd åtgår till utfodring och att transportera foder till stallarna i stället för att ha djuren på bete. Tiden från födsel till snabbköpets kyldisk för kycklingar, grisar och nötboskap varierar stort. För att odla 1 kg kött kräver att man håller dem vid liv i 50, 400 eller 1000 dagar vilket kräver foder i proportion till detta. Så, för att odla 1 kg kycklingkött kostar 50/1000 av den foderenergi som det krävs för att odla 1 kg nötkött. Vegetarianer konsumerar givetvis ännu mindre energi (men har det kanske tråkigare :) ).
För att göra visan kort: Det är inte sannolikt att utvecklingsländernas konsumtion av kött kommer att minska, snarare tvärtom. Detta medför att det inte är sannolikt att man kommer att konsumera  mindre kött i framtiden även om det vore bra att åtminstone minska sin köttkonsumtion.

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 1 med bokstäver?